På 1830-talet tappades sjöarna för att man skulle få slåtter och bete på de grunda stränderna. På 1980-talet rensades ån mellan Prästahålan och bron på vägen mellan Vislanda och Växjö och Kojtasjön fick sin hittills lägsta vattennivå.
Idag är markerna runt Kojtasjön igenväxande mader. Bete och slåtter skapade tidigare ett rikt växt- och djurliv. Vårfloden och ihållande regn leder idag till att stora områden svämmas över och skapar något man skulle kunna kalla fukthed. Senare år har vass, kaveldun och rörflen konkurrerat ut en del av den rika floran.
I några områden som svämmas över har inte de högväxta arterna fått fäste och det är där man finner idag de mest intressanta arterna som klockgentiana, småsileshår, flera starrarter.
1942 gjorde Sven Thunmark ett besök vid Mellansjön för att undersöka de sänkta sjöarnas limnologi och noterade de växter han såg. Se under flik... Den 25 augusti 2013 gjorde Naturskyddsföreningen en exkursion till Kojtasjön. De växer som då antecknades kan du se under flik...
Kojtasjön får sitt vatten från Hönetorpsån som avvattnar jordbruks- och skogsmark men också från Hästhagsmossen. Övergödning råder då fosforhalten är över den halt som det skulle varit utan människans påverkan. Kvicksilverhalten är över gällande gränsvärde för fisk. Kvicksilver kommer främst från atmosfären. Påverkan på vattnet föreligger också från Vislanda reningsverk.
Källa: Sven Thunmark 1945. Die abwasserfrage der Växjöseen in hudrobiologischer beleuchtung. Lund 1945. Carl Bloms boktryckeri.
