Klockgentiana
Gentiana pneumonanthe

Att komma till en strand med klockgentiana är en färgupplevelse. Den intensivt blå klockan står som en strut rakt upp så länge solen står tillräckligt högt. Knopparna är något vridna. Den är flerårig och blommar i augusti och september. Den växer på fuktig hedmark ofta vid stränder som översvämmas under en del av året. Den pollineras främst av humlor.

Klockgentianan är sällsynt och rödlistad som sårbar 2010 och minskar i landet. Den växer rikligt vid Kojtasjön och finns också vid Mellansjön. År 2012 fann vi ca 400 stänglar! För 30 år sedan var den mycket riklig, kanske över 1000 exemplar. Den förekommer i kommunen också i Transjö och vid Ulvön.

Växten kan bli mycket gammal, upp till 40 år, och kan därför finnas kvar länge på en plats och minska långsamt utan att föryngra sig. I mer högvuxen terräng kan den bli 30 cm hög.

Klockgentianan är beroende av att växtmiljön utsatts för stress och störning i form av växlande vattenstånd eller hårt bete och tramp. Annars blir den utkonkurrerad av mer högvuxen vegetation som exempelvis pors. För att fröna skall gro måste mineraljorden blottläggas. Klockgentianan trivs vid stränder med stora vattenståndsändringar, iserosion eller i en fuktäng med kreatursbete eller slåtter. Genom att klippa stigar och ta bort pors vid Kojtasjön försöker vi gynna klockgentianans utbredning.

Klockgentianan har gått tillbaka kraftigt men under goda förhållanden kan den återhämta sig. Orsaker till att den minskat är framför allt igenväxning, vattenreglering och dikning.

Klockgentianan har ett intressant förhållande till en vacker fjäril, alkonblåvinge. Fjärilen lägger sina ägg på blomknopparna. Larverna adopteras sedan av en rödmyra som för den till sin myrboet. Myrorna matar larverna. År 2007 sökte man efter alkonblåvingen men fann inga i Kronobergs län. De påträffas säkrast i de sydvästra delarna av Sverige

Gentianor innehåller bitterämnen (glykosider) som använts som aptitbefrämjande medel. Det latinska namnet pneumonanthe antyder att den förr använts som medicin för lungorna.

Klockgentiana. Foto Per Darell