Några växter vid Kojta- och Mellansjöns stränder




Sprängört - kikutan
Cicuta virosa

Sprängörten är en av Sveriges giftigaste växter och är släkt med den ännu giftigare odörten, som lär vara den växt som fanns i giftbägaren som Sokrates tömde. Sprängörten innehåller gifter som har stark narkotisk effekt och ger epilepsiliknande krampanfall, uppsvälld buk, vindögdhet och såväl människor som kreatur har dött av att ha ätit av den (plötslig död inom 15 minuter efter konsumtion.)

Om du klyver den tjocka roten och luktar på det slemmiga innehållet erfar du en förrädiskt frisk doft, men detta är den giftigaste delen av växten! De tre giftiga växterna sprängört, odört och vildpersilja tillhör den stora växtfamiljen flockblomstriga som också rymmer kryddväxter som kummin och anis

Sprängört. Foto: Per Darell

Strandlysing
Lysimachia vulgaris

Strandlysingen är en hög växt vars nektarlösa blommor lyser gult. Den växter på fuktiga ställen. Den har fått namnet Lysimachia efter en krigarhövding under Allexander den stores tid.

Strandlysing. Foto: Per Darell

Jättegröe, Rörflen, Vass och Bredkaveldun
Glyceria maxima, Phalaris arundinacea, Phragmites australis och Typha latifolia

De här tre växterna är upp till 2 meter höga och dominerande på stora delar av Kojtasjöns stränder. Där de växter har andra växter slagits ut - de har en fantastisk konkurrensförmåga. Kaveldunets blommor ser ut som välstoppade cigarrer. Rörflen och vass har väldigt lika blad, men vass har ett "bettmärke" på bladmitten vilket rörflenens blad saknar. Rörflen och vass kan användas som energigröda.

Rörflen. Foto: Per Darell
Kaveldun. Foto: Per Darell

Hästsvans - kärrgran, vattengran
Hippuris vulgaris

Växten ser ut som en hästsvans eller en liten gran. Bladen sitter i kransar och stammen är ihålig. Blommorna är mycket små och sitter i bladvecken. Den tillhör familjen grobladsväxter och växter oftast i vatten.

Den växer här i de bäckar och diken som går ut i Kojtasjöns västra sidor och vid ån mellan Prästahålan och Mellansjön.

Hästsvans. Foto: Per Darell

Fackelblomster - facklan
Lythrum salicaria

Växten ser verkligen ut som en fackla med sin långa klase av röda blommor. Den har tre sorters blommor på samma planta vid samma tidpunkt, något som fascinerade Charles Darwin. Han gjorde över tvåhundra experiment för att avslöja dess hemlighet. Man ser ofta fjärilar och andra pollinerare leta nektar på blommorna. Den växter vid sjöar men också i bräckt vatten som i skärgården och blommar i juli-augusti. Roten och bladen innehåller sammandragande ämnen som använts mot magåkommor.

Fackelblomster. Foto: Per Darell

Strätta - skogspipan
Angelica sylvestris

Strättan är en ståtlig, storvuxen blomma med ihålig stjälk som använts som sugrör, därav namnet skogspipan. Den växter på fuktig mark och är släkt med kvanne, "angelikan", som är en aromatisk nordlig medicinalväxt som spred sig till klostren söderut och bland annat använts till likör. Strättan saknar den aromatiska doften.

Strätta. Foto: Per Darell